29 april 2014

Växplosion

Det röda har gjort entré
Hjälp! Jag hinner inte med i växplosionen som pågår på min koloni! Den stadiga, soliga värmen pressar stjälkarna upp och knopparna ut med faslig fart. I lördags låg gullvivorna nere i bladrosetten och tryckte - ny vajar de på stolta stänglar i gult, orange och rött. I lördags stack pionstjälkarnas purpurhalsar upp, idag är de tre gånger så höga med trinda knoppar i varje topp. Förgätmigejerna blommar i vitt och blått överallt. Från ingenstans trängs nu den revsugan 'Chocolate Chip' med sina lysande blå blommor vid gula gullvivors fötter i Äppelringen.

De späda sockblomsplantorna hade några taniga bruna blad sist jag såg dem. Idag chockade de mig med att stå i blom! I min förra trädgård slog de stadigt ut exakt den sjunde maj varje år... Och var kom tulparnerna ifrån? Hur kan syrenens knoppklasar med ens avteckna sig mot himlen? Vad är det för ruskigt lila ärtväxt som blommar helt stolligt mitt i en annan växt? Långbladiga lungörten drog igång 15 maj förra året men visar generösa mängder av sina mörkblå små blommor.

Underbart yrvaket rufsig liten sockblomma med ludna knoppar

Heja Sverige - 'Chocolate Chip', gullvivor, pärlhyacinter
Hundtandliljan i prunk
Är överhuvudtaget mycket "heja Sverige" över min koloni nu - blått och gult dominerar. En blå sötnos blev jag särskilt glad att notera - en bukettanemon 'DeCaen'. Satte 25 st 2012 men såg inte skymten av dem förra året. Nu ser jag små bladrosetter här och där, men endast en knopp. I lördags beklagade jag mig för kolonigrannen att just de aldrig tog sig... Glad att jag hade fel!

Gladast är jag nog ändå för att mitt familjeträd (satt 2011) med fyra sorters äpplen tänker premiärblomma i år och blommor kan innebära frukt!

16 april 2014

Ringtrast!

Finbesök på kolonin ikväll! Såg honom redan igår kväll, men litade inte på mina ögon utan avfärdade honom som en simpel björktrast. Han satt i skuggan i olvonet och jag var en bit ifrån. Men idag kom han flygande och slog sig ner i godan ro i olvonen igen - RINGTRASTEN! Det ser man inte ofta. Har nog bara hänt ett par, tre gånger tidigare. Otroligt långsträckt, elegant fågel med stilig vit haklapp i kontrast till den svarta dräkten. Satt och gnolade för sig själv i aftonsolen. Hoppas vi ses igen!

Här kan du se och lära om den fina pippin

15 april 2014

Lökigt

Ner till kolonin i solen med massa gofika, sugen på att få jobbhetsen ur sig med lite hederligt grovjobbande. Nähä. Nyckeln låg hemma i en jackficka. Jaha. Antiklimax i arbetslustan. Blev till att sätta sig i solen och torrfika och läsa Metro med efterföljande blomstros. Ganska bra det med! Teet fick intas på balkongen med trädgårdstidningar istället.

Knasiga sandlöken'Hair'
Pilfinkarna var som tokiga i kvällssolen! De har nog byggt bo i den stora, täta schersminbusken och de rusade runt den och jagade varandra under galet kvittrande. Blåmesen och jag körde lite call and respons, fast han sjöng naturligtvis lång mycket vackrare än jag! Lade också märke till att fåglarna ideligen satte sig på vattentunnan och drack, istället för i fågelbadet. Och det klart - vem vill dricka sitt badvatten?

Grannen klippte gräset och den doften tröttnar man aldrig på! En annan doft överraskade mig. Har noterat att det skjuter upp raka små "strån" överallt i mitt stenparti. Det ser inte riktigt ut som gräs så jag har låtit det vara, men nu tog jag och nappade några tussar och jo, det var nog gräs. Ryckte upp det som växte mitt i andra plantor och noterade plötsligt doften av lök... Plötsligt trillade poletten ned - min håriga sandlök har spridit sig helt våldsamt! Tänk att en lök alltid är en lök, är en lök, är en lök. Något för chica restauranger kanske?

En annan mästerspridare som fått ett rejält fäste i min trädgård är Tovsippan. Hur lömsk är den? Tänk när jag sprang på den första gången i vilt tillstånd på Stora Karlsö och blev tokkär. Vilken underbar blomma! Inte kunde jag drömma om att jag skulle stå ca 20 år senare och överväga massmord av densamma... Kväver den annat eller ska jag låta den hållas? Den förmenta sötnosen innehåller gift så den är rustad för krig! Inser med hjälp av sippan att jorden alltså bör vara kalkhaltig. Check!

12 april 2014

Gunneravernissage med musbus

 
Gunnerans och musens vinterboning
Så var det dags - att gräva fram Jättegunneran! Lite av årets happening i min trädgård. Hon har det lite tufft i min zon (3-4) så jag boxar in henne i en plasttäckt frigolithuv med bolster av boklöv på vintern. Nu har vi haft veckor med minus på nätterna så jag har inte vågat frilägga henne förrän igår. Ur bokollonen i de våta löven har små bokplantor börjat spira. Långa, spagettihårda stänglar med ett litet lövknippe högst upp, som tyvärr aldrig får bli stora mäktiga bokar. Lyfter ur bladmassorna med spänd förväntan för att få se hur Gunneran klarat denna vinter. Plötsligt ser jag något röra sig i ögonvrån till höger! Invid en sten som hållt plasten på plats sitter världens sötaste lilla skogsmus helt som paralyserad. Jag tror jag väckte den och så pilade den ut, rakt in i stenen och blev nog lite yr i bollen... Den satt länge där helt still och jag förbannade att jag inte hade kameran till hands. Så började den blinka och vips var den väck. Förlåt lille mus, men hoppas du har gillat ditt vinterhus!

Alienarmén är blottlagd


Gunneran har likt stora, "håriga", kokosnötsliknande svulster varur de taggiga bladen skjuter upp. När de legat där i den blöta lövmassan blir de lite slemmiga och liknar alienfoster när de blottläggs. Creepy!! I år hade stjälkarna hunnit växa längre än vanligt så det liknade en hel liten ondskefull armé. De får stå kvar och acklimatisera sig i lådan ett tag till och så luftas när jag är där. Hon har överlevt ännu en vinter! Nöjd eftersom killen på handelsträdgården som jag köpte den av sa att han aldrig hade lyckats... Kanske för att jag la i en fransyska i planteringsgropen - ja ett köttstycke alltså. Egentligen ska det vara en gris, eller död luffare sägs det. Men man tager vad man haver och den är ju en växt som mer ser ut som ett rovdjur med sina grymma taggar, så kanske behöver den sitt protein?



Gunneran i maj 2010 efter sin första vinter

Jättegunneran 2012 - börjar leva upp till sitt namn och producerar kottar

Vårsprudel med frifräsare









Nu är det fullt vårsprudel i rabatterna! Mest sprudlar det som en blå cirkel kring det kräftsjuka stackars äppelträdet. Lågt men energiskt. Särskilt frenetsika är scillorna/vårstjärnorna som spridit sig märkbart i år. Pastellig kombination vid hagtornen med blå balkansippor och rosa fläckig lungört. I Smallandet, Cementringen och Spirealandet är det knallgult som gäller - vajande påskliljor. I Storlandet står min gullgosse - en ensam van Sion, denna rufsiga 1500-talspojk är särskilt rar i mina ögon. I Danska rabatten och Västlandet sprutar pärlhyacinternas ruggar upp i varierande blå nyanser, medan en ensam klick av kritvita lyser i schersminsnåret i Planklandet. Nunneörten avviker från grundfärgerna med sin syrenlila kulör. Vänaste nyansen av dem alla är hybridsippans svavelgula nacke invid smällbladsspirean i Plommonböjen. I färg har den en kompis i hyacinten 'City of Harlem', som står just likt ett obändigt gangstergäng vid bigarrån Stellan.

'City of Harlem'



Det är något väldigt speciellt med den där knuddliga strukturen hos hyacinterna, även pärlmodellen. Det där hårda, obevekliga materialet i blomman, nästan lite gummiaktigt. "Jag är tuff, jag står pall, jag går inte sönder". Påskliljans spänstigt glittriga hud är också utsökt  - till en början. Lite som en galadress i exklusivt material som snabbt chanserar. Sippornas fladdriga, matta små blad är tvärtom sanslöst uthålliga!
'van Sion - en 1500-talssort'
Svavelfärgad hybridsippa



















Men vad skådar mitt norra öga - en frifräsare! En endaste kritvit scilla i det blå havet!! Var kom den ifrån? Vilken syn! Så kaxigt oblygt - att inspireras av...




06 april 2014

Vårregn

'Katharina Hodgkins' - saknad
Så kom det äntligen - vårregnet! Här har det varit flera minusgrader varje natt och sol på dagarna den senaste tiden. Torrt, torrt. Man ser på det som blommar nu hur det liksom hukar sig, huttrar och känner att de nog tog i lite för mycket, lite för fort. Allt är lågt och lite färre blommor än vanligt. Men var kommer alla små minipåskliljor ifrån? Kan inte minnas att jag haft sådana förut? Har någon vänlig själ varit och donerat detta glada lilla gäng i mitt land? Några som däremot helt försvunnit i år är alla ljuvliga dvärgirisar. Mycket ledsamt!

'Alida' - saknad












En mindre vänlig varelse har envist tuggat i sig mitt ormskägg denna vinter. Bara ormskägget. Allt annat orört. Men varje gång det tagit sig lite så har det åter tuggats ner nästa gång jag sett till det. Vi har att göra med en finsmakare!




Pulsatilla vulgaris - finns det någon blomma som ser ut mer som sitt namn låter än backsippan? Särskilt i knopp! Denna oemotståndligt luddiga filur, så mjuk, så intagande, man bara måste gosa med den. Att uttala namnet är en smekning av gommen!


Stora Nunneörten är en vårfröjd som blommar för fullt nu