Utrosning

Jag har blivit hård. Jag har slutat dalta. Jag har blivit beslutsam. Jag vet när måttet är rågat. Äntligen är skiten borta. Den förbaskade rosenbusken som kom med köpet av stugan, pådyvlad mig. Placerad under plommonträdet har den stått med hoprullade blad med bladvecklarstekellarver i varenda säsong. Blomknopparna har varit bruna och ihopklistrade de två senaste säsongerna. Hur mycket glädje bjöd den på? Nu är den väck!

Vilken fröjd när rotskotten drogs baklänges i jorden då rotklumpen bändes loss och upp! Kolonigrannen fick det finaste för där knep till i min hjärterot... Underbart att se den fria platsen som uppstod när allt var väck. Raskt satte jag dit hortensian 'Love You Kiss' som var bland det första jag planterade. Blommor som smultron och mjölk, helt fantastisk - om den bara hade blommat! Men fjolårsskotten fryser ju ned varje år så tji blomster. Bladen är vackert rödbruna i kanterna så den är ändå en vacker buske, nu sällskapad av ett par härliga skogsastrar med matchande rödtonade stjälkar. Känns som hela trädgården är renad!

Tack ändå lilla ros för blommorna som blev som de skulle!