Bättre sent...

Var en sväng på kolonin igår - i flimrande småregn. Snön har nästan smält bort och vi har fått flera plusgrader några dagar. Jag hann aldrig lägga på mina värmande boklövstäcken över de känsligaste varelserna, innan vintern small till med 15-20 minusgrader och snö redan 1 december. Kanske gör det ingen skillnad när tjälen redan infunnit sig, men kände att nu eller aldrig skulle täcket på.

Kan lova att jag var ensam på koloniområdet när jag körde omkring skottkärran full med redan insamlade boklöv i den slaskiga snön... Fjärilsbuddleja, vindruvor, hortensior och några till försågs. Tanken finns förstås att man kanske snarare konserverar kylan under löven när de läggs på så här års. Well, det som överlever överlever helt enkelt. Är inte svårare än så!

Bild från min odlingslott vintern 2009.

Englandsbesök

Batsfordrött
 

Englandsresor bjuder på gröna uppleveser vilken tid på året som helst. Dagen efter jag bommat igen stugan for jag till den lilla staden Cirencester. Där blommade en hel del fortfarande i det vackra vädret och den enorma parkskogen anlagd på 1700-talet på Bathurst ägor bjöd på härlig vandring rakt ut på landsbygden. En tur till ett av landets finaste arboretum, Batsford, var ett fyrverkeri i höstfärger. där fanns en suverän restaurang, butik och en nyöppnad, läcker handelsträdgård. Men jag kände inte att årstiden var rätt för att kånka hem något...

Redwood i Batsford

Trädgård på Bathurst ägor, Cirencester Park

Världens högsta idegranshäck, entré till Bathurst estate

 

Döda träd är också vackra! Batsford arboretum

Bathurst's 1700-talsaveny, Cirencester Park

Krukträdgård i Abbey Ground, Cirencester



Staket och sköldbräcka, Batsford arboretum

 



Fuchsia på Cecily Hill, Cirencester

Vallmo, Cecily Hill Cirencester

The Gardener, Cleo Mussi

Hortensior på Ashcroft Road, Cirencester

Klockor vid mur längs Riverside walk, Cirencester

Väggbunkar vid läckande stuprör



Peruksky

Matchande blandbuskage vid busshållplats, Ashcroft Gardens Cirencester




Smulor

Så här års är det bara små smulor av trädgårdsarbete man kan ägna sig åt. Igår fick jag en rejäl stund på kolonin och fick upp dahliorna äntligen. Kanske är de frusna och förstörda, men de ser fina ut så det är bara att hoppas att något grönt lyckas komma ur dessa sträva knölar i sprattliga klumpar nästa år.

Om någon undrar över hur man får en Jättegunnera att överleva i Zon 3,5 så är mitt sätt att bygga en frigolitlåda ca 70x70, fylla den med boklöv och täcka med plast. Har funkat hittills. På våren krafsar jag ur löven när det har vårats ett tag, men låter boxen stå kvar ett tag till frostrisken definitivt är över.

Kom på att jag hade tagit upp lökar i försomras som jag glömt peta ner igen. Nogsamt hade jag sorterat varje sort i olika krukor för att kunna göra en ny tjusig komposition. När jag plockar fram dem ser jag att jag dessvärre inte kommer få njuta av vårens favorittulpaner nästa år...för några små rackare har redan gjort det bokstavligt. Inga av de övriga är tulpanlökar, så rådjur och möss verkar ha samma smak...

Finn ett fel...

Musli!!Notera hur de ätit upp varenda löksmul utom grodden!

För god för att låta bli enligt mössen - 'Blushing Appledorn'

En växt kan visst ha fjädrar...fröställningar av vitalba-clematis.

Sisten ut

Sommarens sista ros blev en stockros! Härligt ståndaktig och stolt svävade dess sidenglänsande mörkrosa blommor över alla vissnande perenner, när jag med mobilen tog denna påvra bild den 17 oktober. Den nyplanterade vita hortensian höll stilen någorlunda förstås, men stockrosen förblev länge oberörd av höstens intåg. Kanske för att dess frö legat så länge i jorden nu innan det äntligen lyckades gro och utveckla sig till denna magnifika växt som gladde mig nästan hela oktober.

Kvar i jorden ligger dahliaknölarna, detta samvete. Måtte de klara sig även om det varit några frostnätter i rad. Jättegunneran fick åtminstone sin frigolitbox i tid innan frosten kom förra veckan. Snart ska jag bädda med boklöv åt den inför vinterslummern.

Postfrost

Gunneran i full prakt.

Förra veckan var det frost några nätter här i Alingsås. Hej då dahlior fulla av knoppar. Var nere en sväng idag och nu är Gunneran brun - dags att bädda in den i sin boklövsbox! Bönor och hortensior är också snoriga och bruna. Vindruvslöven låg som frasiga trasor på marken så nu kan jag beskära vinet.

Några härliga lökar ska ännu ner i backen. Hittade skojsiga "löktrummor" på Lidl! Har ett cementrör ovan mark där en sådan kommer passa perfekt och en annan hamnar i en balkongkruka.



Måste få bjuda på en liten sötnos - en minitoffelblomma. Fick en faslig massa frön i våras av en trädgårdskompis men inte ett spår syntes av dem runt äppleträdet där jag strödde ut dem. Så plötsligt i slutet av september lyser några små gula fläckar bland de svarta Prins Gustafs ögon...

Höstklimax

Börjar pyssla omkring i höstträdgården. Pular ner några tulpaner. Klipper av lite risiga solbrudar för att lyfta fram den ännu stiliga syrenhortensian 'Phantom'. Smaskar i mig några björnbär (Thornless evergreen) som klänger på armeringsjärnet i Storlandet och det är då den når mig. Först bara som en retning i näsborrarna. Luktsinnet vaknar till och skärps. Går mot doften och inhalerar...är det dags? Rundar hörnet och - jodå!! Där har de första kolvarna av silveraxet 'James Compton' brustit ut och låter sin fenomenala doft sprida sig vida omkring för att locka till sig allehanda flygfän.

Detta är för mig höstens absoluta höjdpunkt i trädgården!! Inget slår denna doft ahhh. Kan stå fastnaglad länge och bara insupa den och önska mig en parfym med denna ton. Är mig helt obegripligt hur somliga hävdar att silveraxen luktar obehagligt... Kanske finns det sådana sorter men dem har jag som tur är inte stött på ännu. Fast precis som vi föredrar olika smaker är det nog även med lukter.

Alla stadier är så fantastiska av denna växt. Knopparna sitter som blanka, spretande, vackert lila små alienögon på den grå kolven. Sedan spricker pärlorna upp och popcornlikt tränger de vita, strålande stjärblommorna ut. Doftfesten kan börja!

Tyvärr är det i år ledsamt lite insekter som är med på kalaset. Det brukar vimla av dem på de nektarrika kolvarna men trots att de börjat blomma någon vecka tidigare i år, än de två senaste säsongerna, så är det ledsamt tomt.


I år har silverpäronets expansion nog hämmat min 'Pink Spike' för den blommar icke. Får bli en beskärning helt klart; blivit allmänt förvuxet faktiskt och såväl humlen som klematisen 'Western Virgin' har kastat sina garn kring det och bildat ett förmörkande tak mellan sig för växterna därunder. Inte bra...

James Compton

Pink Spike - lite tätare, något rosa

Minnesfoto

Jag gör inte bara rabattscheman och förteckningar på alla växter, jag gör även fotoregister med en bild på varje växt. Sådant är mysigt att pyssla med på vintern; ta fram dagboken och alla växtetiketter, klicka upp excelbladet och fylla i alla relevanta uppgifter. Sedan kan jag sortera data och exempelvis se hur många procent av varje växtgrupp trädgården rymmer och jämföra åren, vilka färger som dominerar, att varje rabatt har bra spridning av blomning över säsongen, när växterna börjar blomma varje år etc etc. Det ger alltså både detaljkunskap och helhetssyn på min trädgård.

Många funkior är snarlika men med ett foto på varje håller jag reda på dem. Här 'Brim Cup' bland brunbladiga revsugan 'Chocolate Chip'.

Fotograferandet blir gärna närbilder när växten är i sitt esse för det blir vackra foton. Men trista övergripande rabattbilder är toppen när jag sitter där med rabattritningen och försöker minnas exakt var jag stoppade ner den nya perennen. Vart lökarna tog vägen ger bilderna däremot ingen ledning om så här års... Någon överraskning ska man ha! Många gånger framträder också de övergripande strukturerna klarare när jag ser dem på bild än när jag står i trädgården. Därför tar jag gärna diagonalbilder över hela ytorna också. Kameran är också ett viktigt trädgårdsredskap!!!

Lökigt

Ärade läsare! Måste bara råda eder att gå åstad till Lidl - ni som har ett i närheten - och botanisera i löklådorna!! Ohämmad reklam alltså. De enda lökarna som i våras stod raka, friska och superfina var de jag hade köpt i nämnda affär. Övriga ruttnade eller stod sjukliga i regnet. Inte bara är de av god kvalitet - de är BILLIGA också!!

Exempel: 20st Iris 'Hollandica Mix' för 12.95. Samma i en katalog (vill inte förarga så det blir anonymt) 59.-. 10 st Narciss 'Pink Charm' 24.90 respektive 110.-. Tulpanen 'Orange Emperor' 12st för 12.95 resp 8st 49/60.- (icke medlem) genom en trädgårdstidning. Sedan slipper man på Lidl frakt och eventuell nedre beloppsgräns. Hittade dessutom skojsiga sorter som jag inte hittat nån annanstans som tulpanerna 'Yellow Spider' och 'Sensual Touch'.

Har såklart inte någon plats alls för fler lökar egentligen...och de ligger ju bara där och tar plats sedan...Men det är ju så himla härligt till våren!!

Utrosning

Jag har blivit hård. Jag har slutat dalta. Jag har blivit beslutsam. Jag vet när måttet är rågat. Äntligen är skiten borta. Den förbaskade rosenbusken som kom med köpet av stugan, pådyvlad mig. Placerad under plommonträdet har den stått med hoprullade blad med bladvecklarstekellarver i varenda säsong. Blomknopparna har varit bruna och ihopklistrade de två senaste säsongerna. Hur mycket glädje bjöd den på? Nu är den väck!

Vilken fröjd när rotskotten drogs baklänges i jorden då rotklumpen bändes loss och upp! Kolonigrannen fick det finaste för där knep till i min hjärterot... Underbart att se den fria platsen som uppstod när allt var väck. Raskt satte jag dit hortensian 'Love You Kiss' som var bland det första jag planterade. Blommor som smultron och mjölk, helt fantastisk - om den bara hade blommat! Men fjolårsskotten fryser ju ned varje år så tji blomster. Bladen är vackert rödbruna i kanterna så den är ändå en vacker buske, nu sällskapad av ett par härliga skogsastrar med matchande rödtonade stjälkar. Känns som hela trädgården är renad!

Tack ändå lilla ros för blommorna som blev som de skulle!

 

Septembermys

Insåg häromkvällen att min stora perennrabatt har antagit en dansk stämning i rött och vitt med vingros, vit vädd, ulleternell, solhattar och många olika rödbladiga växter.

En annan raring, kritvit som en nystruken skjorta, är den vita praktklockan. Knopparna har en förunderlig ballongform och jag gillar dem verkligen! Blev därför så glad när jag hittade en magiskt röklila variant på Gerbianska vid namn 'Astra Lavender Semi Double'.













Andra glädjeämnen nu är min absoluta favoritros, ny för i år, Ghislaine de Feligonde liksom blåblåa Gentianan 'Marsha'. Även växter i förfall kan bjuda skönhetsupplevelser som en nedfallen stockrosblomma...

 

Dahli(mani)a

Nu går min täppa på högvarv av färger och dofter! Sprakar av dahlior, solhattar, sen solbrud, hortensior, flox, bolltistel, fjärilsbuddleja, eldkaprifol, vajande majs, blånande blåbär, mörkröda salladsspiror, luktärter, bönblommor, vitalba-klematisar, kärleksörter, astilbe, funkior, gräs, nejlikor...

Skördar rödbetor, bondbönor, sockerärter, broccoli, potatis, lökar - och rosenbönor! Jo, dessa långa, ludna bönorna, som kan se rätt giftiga ut, är supergoda! Kan engelsmännen kan vi... Plommonträdet dignar i år (de kör ju med vartannatårssystem) så det gäller att ta vara på grönsakerna innan det är dags att sylta och baka av frukterna. Fast undrar vad jag egentligen ska göra med havtornsbären och tranbären...hm. Vindruvorna lär ätas under största andakt och måtte inga andra varelser hinna före - som jag har väntat! De blå Zilga får flera klasar medan gröna Sukribe snålar lite. Mellan dem har jag planterat ett blåregn, men precis som förra året är det först så här års det kommer igång att klättra, så några blommor lär väl bli svårt att få uppleva dessvärre.

'Bantling'

'Bishop of Dover'

'Zilgaklase'

'Gloriosa'

'Jowey Chantal'

Världens bästa förpackning!

Skördesmakprov

Otrogen

Jag har varit otrogen. All uppmärksamhet, kraft och energi, all min ömma omtanke till en annan. Trädgård. Medelst ett trädgårdsvårdsläger har Löwenströmska trädgården i Vaxholm väckts ur sin halvsekellånga dvala av mig och tiotalet andra trädgårdsfantaster. Den är sedan år 2000 en av hittills endast tre privata trädgårdar som skyddats med en byggnadsminnesförklaring - jo det heter så även när det gäller grönt kulturarv. Trädgårdsföreningen i Göteborg var 1992 den första offentliga park som gavs ett sådant skydd.
Löwenströmska trädgården ligger gynnsamt nedsänkt mellan berg och högre gatunivå och marken håller fukten även de hetaste somrar. Här startades 1839 ett trädgårdsmästeri, men bostadshuset som idag hör till fastigheten byggdes redan 1776. Odlandet pågick aktivt fram till 1960-talet. När dagens ägare år 2000 tillträdde (skyddet lades i samma veva) hade de köpt en smärre djungel. Nu har de lyckats driva bort kirskål och annat så pass att äldre strukturer framträder i gräset; terrassering där drivbänkar stod; en smal gång mellan odlingsbäddarna; en bredare längs nedre kortsidan där brunn, hönsgård och redskapsskjul funnits. Med höga bevarandeambitioner och stort intresse men små kunskaper har de sökt råd, stöd och hjälp, men få har haft annat än fakturor att komma med.

Så störtar nio trädgårdstokar in - samt en ansvarig trädgårdsantikvarie och en trädgårdsmästare – och med en frenesi värdig tomtens julverkstad (ägarnas egen liknelse) mejslas den forna glansen fram bit för bit. Kirskål, hallon och skelört rycks i rasande fart. Skott av lönn och alm bort. Den gamla asken hamlas av en expert, en annan drar upp almstubbarna maskinellt. Bärbuskar friläggs. I mittgången grävs schakt så jordlagren kan studeras. Vips stöter vi oväntat på en väl anlagd stengång eller -grund, kanske från 1700-talet. En arkeobotaniker på besök tror att halvmetern jord därovan är ditschaktad för odlandets skull. Full av kritpipor, tegelbitar, djurben, glas, keramik och annat armerande material från svunna sekel är den hursomhelst, spännande att studera.

Många teorier hinner uppstå och förkastas. En tidigare gång längs stödmuren mot gatan visar sig svårligen vara anlagd före 1911 eftersom gatan dessförinnan hade en bredare sträckning. Men flera personer minns med glädje dess blomsterprakt och efter en ”grön” utgrävning hittar vi bl.a. vindruva, ängsruta, rosor, jättevallmo, liguster, storbladig murgröna och en rad olika pioner. Blomsterlisten kantas fram och nu kan man åter flanera där i fruktträdens skugga. Jorden fullkomligt myllrar av olika lökar och på våren lär här vara en ocean av porslinshyacinter, blåstjärna och nunneört.

Växternas hävd just här är vansklig att avgöra. Fåglar och vind kan ha fört hit dem, rosorna kan vara vilda rotskott från ympade rosensorter som dött. Oavsett hur de kom hit blir trädgårdshistorikern Maria Flinck vid sitt besök särskilt förtjust över en sorts stora, röda krusbär som helt saknar mjöldagg. De kan mycket väl vara intressanta att försöksodla och återinföra i handel menar hon.

Smått smurfblå efter dagligt hallonfrosseri är vi nu åter hemma, spridda över landet, med nya kunskaper, erfarenheter, vänner och med en ny trädgård i våra hjärtan. Har du chans så åk på Byggnadsvårdsföreningens trädgårdsvårdsläger du med!

 

Keramik, djurben, tegel, kritpipor mm från svunna sekel.

En väl anlagd stengång- eller grund, kanske 1700-tal.

Här håller vi på att återskapa murgången.

Den forna strukturens linjer dras upp.

Se - en trappa under kirskålen...

...här dolde sig en rad med pioner och en mur.