Örnen har landat

Yes! Jag har nu min väldoftande, underbart orangea azalea 'Golden Eagle', inköpt under helgens trädgårdsresa. Suktat efter den eftersom den finns där jag bor och när min kolonigranne förra veckan lät mig sniffa på hennes starkdoftande 'Irene Koster' var det ingen återvändo. Azalean tar en direkt till solstekta sluttningar kring Medelhavet... Eländigt nog är blomningstiden snart över, så det gäller att sitta och bara lukta...på blommorna...tills de trillat av varenda en.

Till sällskap fick örnen en tjusig pärlbräken och några röda trolldruvor. Sedan tidigare står här i Hörnlandet bl a 'Teddy Bear' en yakushimanumrhoddis som styvnackat vägrar blomma, en förra året satt sammetshortensia, flera olika funkior t ex den lilla 'Blue Mouse Ears' och massor av smultron.

Idag fann jag liket av första däggdjursoffret i min lilla fontändamm...en mus. Förlåt. Däremot är jag helt kallsinnig inför att massmörda alla förhatliga PINGBORRAR i vild träskodans. Varför är de så många? Varför använder de alla mina rosor och buskar som billiga motell för sina lustar? Varför finns de? Varför älskar de just min gräsmatta? Varför sitter de håglöst överallt? Varför är de så flummiga? Varför älskar kajorna deras larver och förstör min gräsmatta till hösten? Arrghhh!!

Min gyllene örn!

Heja spindeln!