Rosenrasande

Äntligen! Nu fattar jag varför i hela friden man säger "rosenrasande". Rosor gör ju en inte annat än rasande! Finns det något mer ynkligt, embligt, motståndslöst, ömtåligt och sjukligt? Taggar i all ära men inte utgör de minsta försvar mot allt detta som angriper dem skoningslöst. Varje år. Jag har redan grävt bort en stor rosenbuske och snart åker resten också. Rosor är svårt deprimerande, irriterande och upprörande, åtminstone i min trädgård. Läste idag att de behöver vattnas rejält, men sådant daltande är inget för mig!

 

I torsdags den 29 maj svärmade trädgårdsborrarna detta år. Phyllopertha horticola på latin, där första ordet betyder  ungefär "bladför-störare". Larverna som håller till i gräsmattan kan ödelägga densamma, men oftast hinner fåglarna före och sliter upp den för att komma åt de feta godsakerna... Svärmandet brukar tilldra sig främst på den östra delen av trädgården, men årets torka har tydligen gjort hela tomten attraktiv för var jag än gick hade jag dem smattrande mot solhatten. Kanske dämpade jag deras ysterhet något med vattenspridaren, men inte så det gjorde någon skillnad. I år har de fullständigt massakrerat min härliga pimpinellros! De har skapat trånga kollektiv i varje blomma, idkat orgier och trasat sönder dem fullkomligt. Slamsor återstår.

 

Rosenrasande.

Nedlusad

Compte de Richelieu och Svearnas ros står med fånigt ihoprullade blad, åstadkommet av rosenbladsteklar, och dessutom klibbiga av bladlöss. Blir så trött! Ghislaine de Feligonde har klarat sig hyfsat än så länge, men någon slags larv har placerats i en spottloska på den så det är väl en tidsfråga. Daggrosen och en annan vildros ser hyfsat sunda ut, liksom en vit ung apotekarros.

Någon har spottat på 'Ghislaine'

Rosenbladsstekeln har boat in sig - som vanligt